@neppy: Jag har också alltid undrat hur man känner sig som man i ett Laura Ashley-från-golv-till-tak-inrett sovrum. t ex.
Själv har jag haft den stora turen ;) att aldrig behöva beakta någon annans smak och vet verkligen inte hur jag skulle palla med det. Klarade knappt att leva som sambo av nöd ett par år, i en lägenhet där det inte fanns plats till att den andra skulle komma hemdragandes med nya möbler. Jag är väldigt solitär.
"Hemmet har fram till på senare år med få undantag skötts av kvinnorna och har inte döttrar till dessa kvinnor fostrats på ett liknande vis?"
HA! Sådär har min mamma skött uppfostran hemma hos mig. Mina fyra bröder skulle bära tunga lådor, skotta snö och klippa gräsmattan. Jag som tjej skulle hjälpa mamma att välja ut gardiner och vattna blommorna. Det hon inte vet att jag frigjort mig från den "rollen". Hon skulle inte tro mig om jag berätade att jag var med och tapetserade i vardagsrummet, eller att jag hjälpt till och kakla köket. Visst frågade jag innan, men det tyckte hon var "ett jobb för pojkarna". Så då gick jag helt enkelt bakom ryggen på henne.
Sen när jag berättade att jag skulle tapetsera om själv i lägenheten började hon oja sig, för hur skulle jag klara av det? Jag har ju inte nån pojkvän som kan göra det...
Och sen är det ett vanligt svar man får av sina tjejkompisar, när man frågar hur dom hängt upp en viss grej eller hur man monterar upp saker på cement : "jag vet inte, det var pappa/styvfarsan/mammas kille som gjorde det".
Min mamma har inte själv hjälpt till med mer byggbetonade projekt i mitt föräldrahem men i hennes fall är det mog lika bra det, hon är gravt ohändig. Kan inte rita, knappt sy...
Men när hennes (kvinnliga)kollegor slängde upp händerna i luften när en specifik kontorsmaskin strejkade så tog hon faktiskt reda på hur den funkade och hur man lagade den för att slippa vänta på reparatör!
Jag har i mina egna hem gjort allt jag kunnat själv, det mesta är ju faktiskt inte så svårt! Däremot ber jag gärna om hjälp med saker jag inte gjort förut, om jag vet att någon har erfarenhet.
Våp är det sista jag vill vara, jag begriper inte heller beteendet "flaxa med ögonfransarna för att slippa jobbet själv utan lura någon man att utföra det åt en". Fy faen.
Sida 3 av 3:
sparris, 2010-03-21
Mycket intressant ämne!
@neppy: Jag har också alltid undrat hur man känner sig som man i ett Laura Ashley-från-golv-till-tak-inrett sovrum. t ex.
Själv har jag haft den stora turen ;) att aldrig behöva beakta någon annans smak och vet verkligen inte hur jag skulle palla med det. Klarade knappt att leva som sambo av nöd ett par år, i en lägenhet där det inte fanns plats till att den andra skulle komma hemdragandes med nya möbler. Jag är väldigt solitär.
LadyClose, 2010-03-21
"Hemmet har fram till på senare år med få undantag skötts av kvinnorna och har inte döttrar till dessa kvinnor fostrats på ett liknande vis?"
HA! Sådär har min mamma skött uppfostran hemma hos mig. Mina fyra bröder skulle bära tunga lådor, skotta snö och klippa gräsmattan. Jag som tjej skulle hjälpa mamma att välja ut gardiner och vattna blommorna. Det hon inte vet att jag frigjort mig från den "rollen". Hon skulle inte tro mig om jag berätade att jag var med och tapetserade i vardagsrummet, eller att jag hjälpt till och kakla köket. Visst frågade jag innan, men det tyckte hon var "ett jobb för pojkarna". Så då gick jag helt enkelt bakom ryggen på henne.
Sen när jag berättade att jag skulle tapetsera om själv i lägenheten började hon oja sig, för hur skulle jag klara av det? Jag har ju inte nån pojkvän som kan göra det...
Och sen är det ett vanligt svar man får av sina tjejkompisar, när man frågar hur dom hängt upp en viss grej eller hur man monterar upp saker på cement : "jag vet inte, det var pappa/styvfarsan/mammas kille som gjorde det".
sparris, 2010-03-21
Kan inte hålla med mer, Jolly!
Min mamma har inte själv hjälpt till med mer byggbetonade projekt i mitt föräldrahem men i hennes fall är det mog lika bra det, hon är gravt ohändig. Kan inte rita, knappt sy...
Men när hennes (kvinnliga)kollegor slängde upp händerna i luften när en specifik kontorsmaskin strejkade så tog hon faktiskt reda på hur den funkade och hur man lagade den för att slippa vänta på reparatör!
Jag har i mina egna hem gjort allt jag kunnat själv, det mesta är ju faktiskt inte så svårt! Däremot ber jag gärna om hjälp med saker jag inte gjort förut, om jag vet att någon har erfarenhet.
Våp är det sista jag vill vara, jag begriper inte heller beteendet "flaxa med ögonfransarna för att slippa jobbet själv utan lura någon man att utföra det åt en". Fy faen.