Tack mamma och pappa att ni separerade och skaffade svenska partners! Hade ni inte gjort det så hade jag aldrig fått nån "svensk kultur" i mitt liv (t.ex äta strömming, gå på "släktträffar" et cetera).
Det är trist att jag inte har nåt arv efter min släkt alls. När jag läser att folk ärvt/fått den skänken eller det matsalsbordet av sin gammelfarfar eller mormor blir jag så fruktansvärt avundsjuk. Jag vill också ha morföräldrar som jag kan få ärva saker ifrån. Jag vill kunna föra vidare ett visst föremål till nästa generation som kommer från många generationer bakåt i tiden. Det äldsta jag äger (och som fanns i möbelväg hemma i mitt barndomshem) är soffan jag sitter i. Vinröd skinnsoffa, cirka trettio år gammal. Och jävlar vad hårt jag håller i den. När mamma köpte nya vita soffor för två år sen beslagtog jag skinnsofforna fortast av alla.
Notering: aldrig har mamma gnällt och ångrat så mycket över valet av soffor. Hon köpte dom på postorder så hon hade aldrig provsuttit i dom. Så inte nog med att dom är obekväma, dom är inte längre vita. Utan snarare har antagit nån smutsbeige färg på kort tid. Om man inte har neurotisk städmani är det omöjligt att ha nåt vitt för evigt. Hon har t.o.m frågat om hon kan få tillbaka dom gamla sofforna, eftersom dom var mycket skönare att sitta i. Nix pix, nu är dom mina och jag ska aldrig släppa ifrån mig dom så länge dom går att sitta i.
Jag är första generation svensk, mina föräldrar kom hit på sjuttiotalet med två tomma händer. Det dom äger är det dom köpt under årens lopp i det här landet. Men några släktantikviteter finns ej i vår ägo. Det finns knapt några fotografier på mina mor/farföräldrar som varit döda sen länge. Deras hus finns inte heller kvar, det åt giriga släktingar upp eller så gick det under klubban.
Men nu är det ju "tur" att mamma och pappa skiljdes och fick ihop det med svenskar. Svenskar har gamla friggebodar och förråd proppade med arvegods och saker med historia. Idag ska jag fara ner med mammas sambo en sväng till hans garage som ligger ute i skogen, där dom hade ett torp...ja nåt sånt och kolla om jag hittar användbara möbler. För varför ska en byrå ligga och ruttna (bli fuktskadat) i nån gudsförgäten bod när det kan bli omtyckt i mitt vardagsrum istället?
Det är trist att jag inte har nåt arv efter min släkt alls. När jag läser att folk ärvt/fått den skänken eller det matsalsbordet av sin gammelfarfar eller mormor blir jag så fruktansvärt avundsjuk. Jag vill också ha morföräldrar som jag kan få ärva saker ifrån. Jag vill kunna föra vidare ett visst föremål till nästa generation som kommer från många generationer bakåt i tiden. Det äldsta jag äger (och som fanns i möbelväg hemma i mitt barndomshem) är soffan jag sitter i. Vinröd skinnsoffa, cirka trettio år gammal. Och jävlar vad hårt jag håller i den. När mamma köpte nya vita soffor för två år sen beslagtog jag skinnsofforna fortast av alla.
Notering: aldrig har mamma gnällt och ångrat så mycket över valet av soffor. Hon köpte dom på postorder så hon hade aldrig provsuttit i dom. Så inte nog med att dom är obekväma, dom är inte längre vita. Utan snarare har antagit nån smutsbeige färg på kort tid. Om man inte har neurotisk städmani är det omöjligt att ha nåt vitt för evigt. Hon har t.o.m frågat om hon kan få tillbaka dom gamla sofforna, eftersom dom var mycket skönare att sitta i. Nix pix, nu är dom mina och jag ska aldrig släppa ifrån mig dom så länge dom går att sitta i.
Jag är första generation svensk, mina föräldrar kom hit på sjuttiotalet med två tomma händer. Det dom äger är det dom köpt under årens lopp i det här landet. Men några släktantikviteter finns ej i vår ägo. Det finns knapt några fotografier på mina mor/farföräldrar som varit döda sen länge. Deras hus finns inte heller kvar, det åt giriga släktingar upp eller så gick det under klubban.
Men nu är det ju "tur" att mamma och pappa skiljdes och fick ihop det med svenskar. Svenskar har gamla friggebodar och förråd proppade med arvegods och saker med historia. Idag ska jag fara ner med mammas sambo en sväng till hans garage som ligger ute i skogen, där dom hade ett torp...ja nåt sånt och kolla om jag hittar användbara möbler. För varför ska en byrå ligga och ruttna (bli fuktskadat) i nån gudsförgäten bod när det kan bli omtyckt i mitt vardagsrum istället?
mormor, 2014-03-12
Tipsar om Erikshjälpen jag:)
LadyClose, 2010-03-22
Nu får jag spunk, jag skriver ARVEGODS men det ändras automatiskt till ärvegods.
Jag ger upp.