Efter ett ha sovit i mitt sovrum ett ex antal nätter och aldrig riktigt kunna slappna av provade jag att sova på soffan en natt och sov jättebra! Då insåg jag: jag trivdes inte i mitt sovrum. Det kändes inte som att var mitt. Snarare som ett mausoleum.
Idag bytte jag ut gardinerna och la in en matta som mamma tröttnat på (leopard, lucky me!) eftersom hon köpt en rya. Min mamma har fallit för trenden med "svart-divan-soffa-rya-matta-och-litet-vardagsrumsbord", vardagsrummet jag växte upp i ser ut som vilken svenssons vardagsrum som helst. Nu när jag hälsar på hemma går jag inte in dit, jag sitter i köket och surar. Haha.
Iallafall, det kändes inte rätt med sovrummet, så nu måste jag försöka få det att kännas som en bit av mitt hem. Det ska ju inte kännas som om jag är på besök hos någon annan, jag är ju hemma.
Idag bytte jag ut gardinerna och la in en matta som mamma tröttnat på (leopard, lucky me!) eftersom hon köpt en rya. Min mamma har fallit för trenden med "svart-divan-soffa-rya-matta-och-litet-vardagsrumsbord", vardagsrummet jag växte upp i ser ut som vilken svenssons vardagsrum som helst. Nu när jag hälsar på hemma går jag inte in dit, jag sitter i köket och surar. Haha.
Iallafall, det kändes inte rätt med sovrummet, så nu måste jag försöka få det att kännas som en bit av mitt hem. Det ska ju inte kännas som om jag är på besök hos någon annan, jag är ju hemma.
sparris, 2010-05-16
Jag provade en natt att sova med sängen ställd på ett annat sätt-med huvudänden under fönstret. Vilken mardröm! Ångestriden var bara förnamnet.
Fick gå upp och dra tillbaks sängen, klockan 05.